Sannolikt att misslyckas?
Gjorde en poll på twitter där jag frågade hur många folk trodde klarar sina mål om ekonomiskt oberoende och tidig pension. Över 50 % tror att det endast är 0-25 % som kommer att klara sitt mål. Jag undrar varför så få? Varför denna pessimism?
Ofta funderar jag själv på hur jag ska klara av det här framöver på sikt. Hur ska vår barnbudget se ut och hur ska vi kunna klara av att hålla sparandet så högt? Kanske tjänar det ett syfte att oroa sig lite, att vi är mer på vakt och tar klokare beslut? Det hoppas i alla fall jag. Men man måste vara beslutsam. Vi är nog 100 % som hoppas på att just jag lyckas. Någon skrev att man nog behöver vara lite tokig. Det ligger något i det, en vilja av stål.
Om man varken är tokig eller har en vilja av stål, hur gör man då? Låt livsstilen bli en naturlig del av din vardag, tänker jag. Om jag ska hålla i 13 år till behöver jag hitta ett sätt spara även när mina prioriteringar i livet förändras. Jag kan inte fortsätta drömma om den där solsemestern varje vinter. Jag måste välja att aktivera mig på ett annat sätt så att jag får ett rikt liv. Så hur håller jag prioriteringarna rätt? Jag har redan ätit tre eller fyra dyra middagar ute den här hösten. Är tricket att visa det för andra? Min svaghet blir att inte säga nej till finmiddag och erbjuda en hemmamiddag som alternativ. Hur är man hemlig sparare och håller skenet av konsumtion uppe? Där är i alla fall ett stopp som kommer att hindra på sikt.
Så - vad göra för att bli en av de 1-25%?
- Var lite tokig och ha en vilja av stål
- Skapa ett rikt och roligt liv med aktiviteter som inte kostar
- Outa sparandet till vänner och familj så att du inte behöver komma med dåliga ursäkter eller känner att du inte kan säga nej
EH! Inlägget tog mig i fel riktning... jag är inte redo att outa mina mål än.
Har ni berättat för vänner och familj?
PS. Följer upp med en poll till. Kommer just DU att lyckas? Troligtvis högre sannolikhet, eller hur? ;) DS.
Ofta funderar jag själv på hur jag ska klara av det här framöver på sikt. Hur ska vår barnbudget se ut och hur ska vi kunna klara av att hålla sparandet så högt? Kanske tjänar det ett syfte att oroa sig lite, att vi är mer på vakt och tar klokare beslut? Det hoppas i alla fall jag. Men man måste vara beslutsam. Vi är nog 100 % som hoppas på att just jag lyckas. Någon skrev att man nog behöver vara lite tokig. Det ligger något i det, en vilja av stål.
Om man varken är tokig eller har en vilja av stål, hur gör man då? Låt livsstilen bli en naturlig del av din vardag, tänker jag. Om jag ska hålla i 13 år till behöver jag hitta ett sätt spara även när mina prioriteringar i livet förändras. Jag kan inte fortsätta drömma om den där solsemestern varje vinter. Jag måste välja att aktivera mig på ett annat sätt så att jag får ett rikt liv. Så hur håller jag prioriteringarna rätt? Jag har redan ätit tre eller fyra dyra middagar ute den här hösten. Är tricket att visa det för andra? Min svaghet blir att inte säga nej till finmiddag och erbjuda en hemmamiddag som alternativ. Hur är man hemlig sparare och håller skenet av konsumtion uppe? Där är i alla fall ett stopp som kommer att hindra på sikt.
Så - vad göra för att bli en av de 1-25%?
- Var lite tokig och ha en vilja av stål
- Skapa ett rikt och roligt liv med aktiviteter som inte kostar
- Outa sparandet till vänner och familj så att du inte behöver komma med dåliga ursäkter eller känner att du inte kan säga nej
EH! Inlägget tog mig i fel riktning... jag är inte redo att outa mina mål än.
Har ni berättat för vänner och familj?
PS. Följer upp med en poll till. Kommer just DU att lyckas? Troligtvis högre sannolikhet, eller hur? ;) DS.
Kommentarer
Skicka en kommentar