Snålfebruari i halvtid
Det var ett tag sedan jag skrev sist. Tänkte ge en uppdatering av livet i allmänhet och sparandet i synnerhet. Den här veckan har vart tuff, inte minst för min sambo som fått en klassisk februari-flunsa. Förhoppningsvis har jag inte blivit smittad. En konsekvens för många är ju förlorad inkomst, vilket i sin tur påverkar möjligheten att spara. Det är ännu en anledning att köra snålfebruari, som jag skrivit om tidigare.
För min del har sparandet gått ganska bra. Vi har följt veckobudgeten med några kronor hit eller dit. Den här veckan blev undantaget med hämtpizza och lite extra godsaker för sjuklingen. Jag fick en tillfällig dipp och shoppade för några dagar sedan. Inga stora summor, det blev en skjorta och en kjol (som kostat 500 som nu var på rea för 99!). Bisarrt faktiskt, att det var mitt andra inköp av kläder sedan augusti. Jag är en annan människa i butiken. Tittar inte ens på dyra prislappar utan dras som magnetiskt till närmsta rea-ställ. Jag vet inte om jag gillar den här nya personen. Om någon jag kände hoppade in i mina tankar skulle jag nog skämmas. Snål. Dyrt. Innan shoppade jag för runt 3000-4000 kronor per månad och köpte småköp (oklart vad) för ytterligare 3000 kr. Det skrämmer mig vad pengarna flög iväg och när jag tänker på det blir jag i alla fall stolt. De inköp som jag gjorde den här veckan var väl genomtänkta att komplettera min kapsylgarderob, så inget dåligt samvete här inte. Ja, jag håller på fortfarande med den där spartanska garderoben. Jag såg ingen anledning att sluta med den när det blev så tydligt positivt resultat för min ekonomi.
Om ni vill läsa mer om hur jag sprätte mina pengar tidigare så gjorde jag en transparent budgetredovisning som ni kan läsa här.
Jag har funderat en del på min jobbsituation också. Det stod i tidningarna för någon vecka sedan att det var Sveriges deppigaste dag. Folk har hunnit gå tillbaka in i vardagslunket efter decemberledighet och många tröttnar extra mycket på sina livs- eller arbetssituationer. Så även jag. Det är dags för en förändring men jag vet ännu inte vad jag ska göra. Hade ett hopp tidigare om att kunna smita iväg på föräldraledighet och låta valen vänta till jag kom tillbaka. Men nu börjar tiden gå på och det är dags att ta tag i arbetssituationen själv. Jag behöver dock fundera lite till och kanske behöver det bli lite ljusare och varmare ute för att handlingskraften ska kicka igång.
Hur mår ni där ute? Och hur går det med snålfebruari?
För min del har sparandet gått ganska bra. Vi har följt veckobudgeten med några kronor hit eller dit. Den här veckan blev undantaget med hämtpizza och lite extra godsaker för sjuklingen. Jag fick en tillfällig dipp och shoppade för några dagar sedan. Inga stora summor, det blev en skjorta och en kjol (som kostat 500 som nu var på rea för 99!). Bisarrt faktiskt, att det var mitt andra inköp av kläder sedan augusti. Jag är en annan människa i butiken. Tittar inte ens på dyra prislappar utan dras som magnetiskt till närmsta rea-ställ. Jag vet inte om jag gillar den här nya personen. Om någon jag kände hoppade in i mina tankar skulle jag nog skämmas. Snål. Dyrt. Innan shoppade jag för runt 3000-4000 kronor per månad och köpte småköp (oklart vad) för ytterligare 3000 kr. Det skrämmer mig vad pengarna flög iväg och när jag tänker på det blir jag i alla fall stolt. De inköp som jag gjorde den här veckan var väl genomtänkta att komplettera min kapsylgarderob, så inget dåligt samvete här inte. Ja, jag håller på fortfarande med den där spartanska garderoben. Jag såg ingen anledning att sluta med den när det blev så tydligt positivt resultat för min ekonomi.
Om ni vill läsa mer om hur jag sprätte mina pengar tidigare så gjorde jag en transparent budgetredovisning som ni kan läsa här.
Jag har funderat en del på min jobbsituation också. Det stod i tidningarna för någon vecka sedan att det var Sveriges deppigaste dag. Folk har hunnit gå tillbaka in i vardagslunket efter decemberledighet och många tröttnar extra mycket på sina livs- eller arbetssituationer. Så även jag. Det är dags för en förändring men jag vet ännu inte vad jag ska göra. Hade ett hopp tidigare om att kunna smita iväg på föräldraledighet och låta valen vänta till jag kom tillbaka. Men nu börjar tiden gå på och det är dags att ta tag i arbetssituationen själv. Jag behöver dock fundera lite till och kanske behöver det bli lite ljusare och varmare ute för att handlingskraften ska kicka igång.
Hur mår ni där ute? Och hur går det med snålfebruari?
Kommentarer
Skicka en kommentar